|
Ett nytt ord som är myntat är "ultramax", och jag tänkte skriva om när jag upplevde ett sånt 
Ferry Corstens set var ortoligt bra, och man var så inåt helvete på G, inte minst eftersom jag o Steve hade stått och snackat och supit med Ferry Corsten och Kid Viscious i över en timme, ända tills de behöve gå, Ferry hade ju ett set att spela 
Jag var som sagt _jävligt_ på G! Ett underbart set. Så hör jag... Veracocha - Carte Blanche... är inte tillräckligt för att beskriva känslan. Skriker "detta är så jäääävla bra" det högsta jag orkar, och sen jävlar... det var som att lägga i en växel som jag inte trodde fanns...
Normalt sätt är det inget märkvärdigt att folk släpper loss som fan och dansar på trance-tillställningar, men under detta avsnitt av setet stannar till och med trancefolket upp och kollar på oss På ett positivt sätt alltså 
Sipo aka mr Bitch beskrev mitt leende som att "det började på golvet, och gick ända upp till taket" Han sa även att jag dansade sjukt bra, vilket ju är skoj 
Själv minns jag engentligen bara att jag skrek att det var så bra, och sen en otroligt positiv känsla, energi utöver det vanliga... Att folket kollade, att jag dansade bra, att jag var glad etc är bara sådant som folk har sagt till mig 
Fortfarande idag, två dagar efter detta, så blir jag fylld av glädje bara jag tänker tillbaka på det... och när man snackar om det med dom som var där, så håller dom med Så jääävla bra!
___________________
man with no sig
|