|
Party knark (pg. 33)
|
View this Thread in Original format
| WhiteRussian |
| quote: | Originally posted by St_Andrew
Whiterussian: Varför skulle man inte kunna ha en bättre drogpolitik även fast man hade det olagligt? Dom flesta av era argument bygger på att eftersom dagens drogpolitik inte fungerar så är ända sättet att lösa det att legalisera lätta droger o SEN lära folk mer om dom....
|
Enkelt!
Därför att jag och andra som väljer att använda olagliga droger då och då ska få göra detta utan trackasseri från polisen och utan att få betala skyhöga böter!
Men egentligen är vi juh överens, ta bort förbudet att vara påverkad och sluta trackassera folk på fester genom att tvinga dem till pisstester.
När det förbudet kom till i början av 90-talet var juh Tomas Bodström emot det, Socialstyrelesen var emot det, men poltikerna drev igenom detta i valtider för att fiska röster... :whip:
Utan det förbudet skulle inte Ungdomssektionen existera... |
|
|
| St_Andrew |
| quote: | Originally posted by WhiteRussian
Enkelt!
Därför att jag och andra som väljer att använda olagliga droger då och då ska få göra detta utan trackasseri från polisen och utan att få betala skyhöga böter!
Men egentligen är vi juh överens, ta bort förbudet att vara påverkad och sluta trackassera folk på fester genom att tvinga dem till pisstester. |
Jo i princip är vi överens. bara den lilla detalien att jag tror inte det är bra att ha det lagligt. Tror det kraftigt försämrar möjligheterna att minska ner på droganvändandet i samhället.
tvungen att kommentera detta oxå när jag ändå är igång :)
| quote: | There is no convincing evidence to establish
the gateway hypothesis.
Data from population surveys show that out
of 100 cannabis users in adolescence,
about 10 will become regular users and 5
will move to using other drugs.
Pharmacological studies of cannabis active
ingredients have not found any element
that predisposes users to more potent
drugs. Some studies would show that
cannabis may be an effective substitute to
treat dependency to hard drugs. |
Det finns inte heller något bevis på att hiv leder till aids ;)
det jag menar är att det är inte alltid så lätt att bevisa saker. och jag tycker helt klart 5 / 100 e på tok för många! |
|
|
| tjockis |
av de som använder "narkotika" är det ungefär 3-4 av hundra som "fastnar".
vad gäller alkohol är det närmre 6 av hundra.
läskigt med alkohol tycker jag :) |
|
|
| tjockis |
| quote: | | Originally posted by St_Andrew problemet ligger inte i att hela världen inte kan leva i överflöd, problemet ligger i fega politiker som inte vågar släppa handeln fri. Det skulle till en början leda till kraftig försämring för i-länderna men i det långa loppet skulle hela världen bli i-länder mkt snabbare. |
mycket vill ha mer.
jag förstår inte hur du kan tycka jag har fel när vi tycker nästan samma sak?!!
det finns inte rikedom om inte fattigdom existerar samtidigt... jag är mer för materiellt välstånd än överflöd...
until the philosofy which hold one race superior and another inferior, is finally and permanently discredited and abondoned: everywhere is WAR!
until the color of a mans skin is of no more significance than the color of his eyes...
until the basic human rights are equally guaranteed to all, without regard to race, it is a WAR.
and until that day, the dream of lasting peace, world citizenshift, rule of international morality... will remain in but a fleeting illusion to be pursued, but NEVER attained...
everywhere is WAR
- his holiness the Lion King
| quote: | | [i][b]Originally posted by har du sett bowling for columbine (michel moore)? han tycker ungefär som du fast med vapen, dvs att amerikanarna skapar sig en rädsla vilket leder till våld. lite samma tanke. inte heeelt säker på om jag kan hålla med om den bara.... |
favvofilm #1 :)
jag tycker exakt samma kamanj bedrivs i sverige, men under mildare former.
så länge man använder "knarkaren" som skrämselpropaganda i medierna kommer barnen alltid vilja bli en knarkare.
man vill ju inte bli en duktig vuxen nuförtiden. sånt är ute. det är våld och droger som är på tapeten i dagens ungdomskretsar.
jag tror det går att ändra. men inte genom förbud och straff.
| quote: | | [i][b]Originally posted by håller med, ser dock inte varför man skulle kunna ha det olagligt och föra den politiken? |
därför att jag tror vi måste bryta den onda cirkeln TOTALT för att kunna mötas än en gång. vi är alltför splittrade som det är.
det enda jag egentligen vill är att ena HELA folket. |
|
|
| Smekbar |
| quote: | Originally posted by tjockis
favvofilm #1 :)
jag tycker exakt samma kamanj bedrivs i sverige, men under mildare former.
så länge man använder "knarkaren" som skrämselpropaganda i medierna kommer barnen alltid vilja bli en knarkare.
man vill ju inte bli en duktig vuxen nuförtiden. sånt är ute. det är våld och droger som är på tapeten i dagens ungdomskretsar.
jag tror det går att ändra. men inte genom förbud och straff. |
på tal om bowling for columbine. läs på lite om den filmen. till stor del fejk. kanske inte så bra eller?
länk
håller nog med dig delvis annars dock. I amerikanska filmer som kommit de senare åren där "knarkare" inte porträtteras på direkt negativt sett, dvs de är inte utslagna pundare, så lever de alltid slackerliv typ. iaf för mig verkar det jävligt soft =) jag skulle inte ha nått emot att leva så, ett tag. :P men det stämmer att när man ger bilden av en knarkare som någon som står utanför samhället så skapar man automatiskt ett sug hos många ungdomar, eftersom det tillhör just ungdomen att vilja göra uppror och viljan att vara något extra. Att hamna lite utanför samhället kan ju då ses som ganska perfekt och coolt. |
|
|
| tjockis |
| quote: | Originally posted by Smekbar
på tal om bowling for columbine. läs på lite om den filmen. till stor del fejk. kanske inte så bra eller?
länk |
| quote: | Originally posted by Smekbar
på tal om bowling for columbine. läs på lite om den filmen. till stor del fejk. kanske inte så bra eller?
länk |
nja. alltså. det mesta jag tittar på över huvud taget tar jag med en nypa salt eftersom det mesta man ser på teve är lika vinklat, fast åt andra hållet så att säga.
självklart kan man inte dra hela världen eller hela amerika över hans kam. men jag tycker han har förbannat bra åsikter och han får en att se allt ur ett helt annat perspektiv än vad som annars erbjuds.
det mesta som presenteras nuförtiden är ju faktiskt vinklat på ett eller annat sätt eftersom man måste chockera ganska mycket för att få folks uppmärksamhet nuförtiden. jag tror det är av den anledningen dom ljuger så mycket i alla dags&kvällstidningar.
man måste bjuda på mycket effekter och feta överskrifter för att fånga västerlänningens uppmärksamhet som det ser ut idag.
vi är alldeles för avtrubbade!
| quote: | | Originally posted by Smekbar håller nog med dig delvis annars dock. I amerikanska filmer som kommit de senare åren där "knarkare" inte porträtteras på direkt negativt sett, dvs de är inte utslagna pundare, så lever de alltid slackerliv typ. iaf för mig verkar det jävligt soft =) jag skulle inte ha nått emot att leva så, ett tag. :P men det stämmer att när man ger bilden av en knarkare som någon som står utanför samhället så skapar man automatiskt ett sug hos många ungdomar, eftersom det tillhör just ungdomen att vilja göra uppror och viljan att vara något extra. Att hamna lite utanför samhället kan ju då ses som ganska perfekt och coolt. |
hadelattandada om ba ba
får man inte göra, inte bra :) |
|
|
| Smekbar |
| quote: | Originally posted by tjockis
hadelattandada om ba ba
får man inte göra, inte bra :) |
hm.. jag kanske e dum men... ÖH VA? =)
fattar nada |
|
|
| JayBee |
| quote: | Originally posted by tjockis
hadelattandada om ba ba
|
det är inte stockholmska i alla fall, kanske någon form utav swaheli |
|
|
| SteveTranz4ever |
Första gången jag postar i denna tråden...
Orkar tyvärr inte läsa igenom all poster vilket är många men jag undrar om nån kan redogöra...
Hur en person ser ut
Beter sig
Hur pratar denne personen...
... som är påverkad av var och en av dessa droger... XTC, MDMA, Cocain, Heroin, Amphetamin osv.
Jag e nyfiken eftersom så pass många blev intagna däribland nästan jag för att civvarna trodde man hade tagit nåt... borde dom inte kunna se skilnad på en som tagit XTC och mig som var nykter och lite små snuvig... vet dom inte också att är man i en mörk lokal så anpassar sig ögonen efter mörkret och därför vidgar pupillerna...
Hade vart kul om poliserna råkat se varandra i ögonen & börjat haffa varandra på löpande band... :)
I bästa fall kan vi ju hoppas att även civvarna läser detta så kanske dom lär sig nåt !!! |
|
|
| quilly |
| quote: | Originally posted by tjockis
hadelattandada om ba ba
får man inte göra, inte bra :) |
Klart det är Svenska.. "Nationalteatern - Kolla kolla". |
|
|
| quilly |
| quote: | Originally posted by SteveTranz4ever
Första gången jag postar i denna tråden...
Orkar tyvärr inte läsa igenom all poster vilket är många men jag undrar om nån kan redogöra...
Hur en person ser ut
Beter sig
Hur pratar denne personen...
... som är påverkad av var och en av dessa droger... XTC, MDMA, Cocain, Heroin, Amphetamin osv.
Jag e nyfiken eftersom så pass många blev intagna däribland nästan jag för att civvarna trodde man hade tagit nåt... borde dom inte kunna se skilnad på en som tagit XTC och mig som var nykter och lite små snuvig... vet dom inte också att är man i en mörk lokal så anpassar sig ögonen efter mörkret och därför vidgar pupillerna...
Hade vart kul om poliserna råkat se varandra i ögonen & börjat haffa varandra på löpande band... :)
I bästa fall kan vi ju hoppas att även civvarna läser detta så kanske dom lär sig nåt !!! |
Håller med dig, jag har dålig koll på hur Civvarna ser och avgör om nån är påverkad. Jag har, tyvärr, testat en hel massa dumheter när jag var yngre. Jag hade svårt att inte visa jag var påverkad, dels pupillerna, blicken (stirrig).. hela kroppen utstrålar "påverkad". Så jag kan inte förstå hur dom aggerade på Devotion när dom vill ta en nykter förkyld Steve.. :conf:
Det är givetvis olika symptom för olika droger. Synd att det inte finns motsvarande "blås-mojängen" som funkar för alkotest, skulle ju spara några oskylldiga häktet..
Ska bara tilläga att jag nu är tillräckligt gammal för att förstå mitt eget bästa, hållar alltså inte på med några droger längre.. :clown:
ps. Normalt när man pratar om XTC är det MDMA men pratar om, tänkte bara verka lite viktig ;) ds. |
|
|
| chjo |
Håll till godo, lite rörigt men informativt.. kolla annars källan, seg som snor men annars bra police.se
| quote: |
Centraldepressiva nervsystemet. De påverkar först de delar av hjärnan som kontrollerar en persons medvetna rörelser. När doserna ökar påverkar de även de delar av hjärnan som styr de omedvetna örelserna, t.ex. andningen och hjärtverksamheten.
Alkohol är ett bra exempel på ett centraldepressivt medel. Alkohol är ju också den mest spridda och missbrukade centraldepressiva drogen av alla.
Med få undantag så påverkar de övriga centraldepressiva medlen kroppen i stort sett på samma vis som alkoholen. Förutom alkohol ingår bensodiazepinerna och barbituraterna i denna kategori. Exempel på bensodiazepiner är Rohypnol, Valium, Stesolid, Mogadon, Sobril, Temesta, Xanor m.fl. Bensodizepiner är ett samlingsnamn för en viss grupp läkemedel som används som sömnmedel och ångestdämpande medel.
Intagningssätt De flesta brukarna av centraldepressiva medel intas oralt, dvs via munnen.
Men i vissa fall röks bensodiazepiner på ungefär samma sätt som man
röker heroin. Tabletterna krossas och läggs på en bit aluminiumfolie.
Därefter eldar missbrukarna med en tändare under folien och inhalerar
ångorna.
Effekter av centraldepressiva medel
• Långsammare reflexer.
• Försämrad synförmåga och koordination.
• Försämrat omdöme och koncentration.
• Sluddrande, mumlande tal.
• En mängd olika känslomässiga reaktioner som eufori, depression, självmordstankar
och skratt eller gråt utan något egentligt skäl.
Generellt kan man säga att en person som är påverkad av ett centraldepressivt
medel ser ut ungefär som en person som är påverkad av alkohol.
Överdos
• Personen blir extremt dåsig och kan förlora medvetandet.
• Hjärtverksamheten sjunker.
• Andningen blir ytlig.
• Huden kan kännas kall och klibbig.
• Personen kan avlida av andningsförlamning.
Bensodiazepiner förekommer oftast i tablettform och säljs endast på
recept. Det säljs mycket bensodiazepiner illegalt på gatunivå. Priset på och
kring Sergels torg våren -95 var ca 15-20 kronor för en tablett av de mest
åtråvärda bensodiazepinerna, t.ex. Rohypnol, Flunitrazepam och Valium.
Heroinmissbruk kombineras ofta med missbruk av bensodiazepiner
eftersom effekten blir större om medlen tas samtidigt.
Missbruk av bensodiazepiner kombineras ofta även med missbruk av
cannabis och centralstimulerande medel.
Tecken och symptom vid påverkan av
centraldepressivt medel.
Alkoholberusat utseende, sluddrigt tal, trött uppträdande och blodsprängda
ögon.
Pupillstorlek: Normal
Pupillreaktion på ljus: Långsam
Nystagmus: Ja
Oförmåga att korsa ögonen: Ja
Puls: Låg, vid alkoholpåverkan hög
Muskelfasthet: Slapp
Injektionsmärken: Nej
Inhalerade medel
Ikategorin är inandningsbara. Det finns tre underkategorier av inhalerade medel.
Flyktiga lösningsmedel innefattar ett stort antal medel som finns tillgängliga på marknaden. Inget av dessa är tänkt att användas som drog.
Vanligt förekommande lösningsmedel som missbrukas är lim, thinner, bensin och färg.
Aerosoler är kemikalier som släpps ut från en tryckbehållare. Kemikalierna drivs ut av komprimerad gas. Vanliga aerosoler som missbrukas är hårspray, deodoranter, insektsmedel och freon. Aerosoler innehåller olika former av kolvätegaser som framkallar ruseffekter.
Många av de personer som missbrukar lösningsmedel och aerosoler är
ungdomar. Många fler pojkar än flickor provar på sådana medel. Endast 1 av 10 flickar har provat denna form av missbruk.
Den tredje underkategorin är anestetiska gaser. Denna inkluderar substanser som inte missbrukas lika ofta som lösningsmedel och aerosoler. De anestetiska gaserna är droger som tar bort smärta och som används medicinskt för detta syfte vid operationer. De anestetiska gaser som ibland missbrukas är eter, kloroform och lustgas.
Effekterna av inhalerade medel varierar från substans till substans. Lim och liknande flyktigt lösningsmedel kan ge någon eller några av följande effekter:
• Påverkan liknande alkoholpåverkan.
• Yrsel.
• Förvrängd tids- och rumsuppfattning.
• Eventuellt hallucinationer.
• Fientligt beteende.
• Kraftig huvudvärk.
Bensin och liknande petroleumprodukter kan ge någon eller några av följande
effekter:
• Illamående.
• Trötthet och svaghet.
• En känsla av att man rör sig, flyter omkring.
• Förvrängd rumsuppfattning.
• Upplevelse av att former och färger förändras.
Generellt kan man säga att en person som är påverkad av inhalerade
medel uppträder förvirrat och desorienterat och att han eller hon oftast talar
sluddrigt.
Effektens varaktighet
Vid inandning av inhalerade medel kommer effekten tämligen omgående.
Varaktigheten skiljer sig från substans till substans. Effekten hos lim, färg och bensin varar i några timmar medan effekten av lustgas varar i ca fem minuter.
Överdos
En del inhalerade medel hämmar det centrala nervsystemet till den grad att andningen kan upphöra. Några av de medel som inhaleras framkallar kraftigt illamående och kräkningar och missbrukaren kan kvävas av sina egna spyor.
En del missbrukare föredrar att fylla en plastpåse med lösningsmedel i
vilken de sedan stoppar in huvudet för att få en högre koncentration av ångor i sig. Risk finns att missbrukaren svimmar och kvävs av påsen eller p.g.a. att inte tillräckligt med syre kommer in i påsen.
Det finns bevis på att ett långvarigt bruk av inhalerade medel ger:
• Permanenta skador på centrala nervsystemet
• Leverskador.
• Njurskador.
• Ben och benmärgsskador.
• Kraftigt minskad mental och fysisk kapacitet.
Ingen av dessa substanser är tänkta att användas som droger. Dock kan
det vara viktigt att veta att många barn och ungdomar exprimenterar med dessa medel.
Tecken och symptom vid påverkan av inhalerade medel.
Alkoholberusat utseende, sluddrigt tal, blodsprängda/vattniga ögon,
desorientering, lukt från inhalerade medel i ansiktet, på händer och
kläder.
Pupillstorlek: Normal, vid anestetiska gaser vidgade
Pupillreaktion på ljus: Långsam
Nystagmus: Ja
Oförmåga att korsa ögonen: Ja
Puls: Hög
Muskelfasthet: Slapp
Injektionsmärken: Nej
PCP
Det kemiska namnet för denna drog är Phenyl Cyclohexyl Piperidine.
Fencyklidin är en förkortning av den kemiska benämningen.
PCP bildar en egen kategori då dess effekter inte liknande de man finner inom någon annan drogkategori. I vissa avseenden liknar PCP en hallucinogen och omskrivs också som en såden i vissa medicinska texter och forskningsrapporter. I andra avseenden verkar drogen som ett centralstimulerande medel.
PCP utvecklades på 50-talet som ett smärtstillande medel. Efter några år upphörde man att använda medlet på människor då flera oönskade effekter upptäcktes. 1968 repatenterade man medlet, som smärtstillande medel för djur.
Även om vi pratar om PCP som en egen drogkategori så finns det hundratals liknande droger som hör till denna drogkategori. Dessa droger är analoger till PCP. En analog är en kemisk kusin till PCP, dvs. en drog som har en något annorlunda molekylär struktur. Det går inte att avgöra om en person är påverkad av PCP eller av en analog till PCP.
En av de mest kända analogerna till PCP är ketamin som används som
bedövningsmedel. Ketamin är inte klassat som narkotika i Sverige.
PCP:s bieffekter är delirium, synstörningar, hallucinationer och ibland våldsamhet.
PCP är relativt enkelt att framställa i ett illegalt laboratorium. Tillverkningen kan dock vara förenad med faror om man inte är tillräckligt försiktig.
I produktionsprocessen kan nämligen samma dödliga gas som den som
används vid avrättningar i gaskammare utvecklas. PCP i vätskeform är
mycket farligt då det vid beröring absorberas genom huden.
PCP kallas ibland för ”ängladamm” eller ”angel dust” av missbrukarna.
Många andra smeknamn finns för drogen.
Många PCP-missbrukare intar sin drog genom rökning, t.ex. genom att
hälla flytande PCP på en marijuanacigarett. Drogen kan också rökas i pulverform både med pipa och cigarett. Då PCP blir väldigt hett när det röks kan man blanda ut det med tobak, oregano eller något liknande som kyler ned röken. Missbruk av PCP är mycket ovanligt i Sverige.
PCP i pulverform kan också sniffas eller tas oralt (via munnen). PCP i
flytande form kan injiceras eller droppas direkt i ögat.
Effekter av PCP
• Långsamt och sluddrigt tal.
• Desorientering.
• Minnesförlust.
• Upprördhet.
• Tom blick.
• Passivitet - men missbrukaren kan plötsligt bli väldigt våldsam om han hamnar i en hotfull situation.
• Icke kommunicerbar.
• Muskelfasthet - stel.
• Känsla av extrem hetta.
• Höjd smärttröskel.
En missbrukare kan utveckla viss tolerans mot drogen. Denna tolerans
kan maskera en del av de synbara tecken som PCP-missbrukaren uppvisar.
Effektens varaktighet Den som röker eller injicerar PCP känner effekten efter ca 1-5 minuter. För den som sniffar kommer effekten efter ca 2-3 minuter. Effekten når sitt maximum efter ca 15-30 minuter och sitter i ca 4-6 timmar, men kan ibland vara längre.
Överdosering av PCP kan orsaka ett bisarrt, våldsamt och självdestruktivt
beteende. Här följer några extrema, men inte unika, exempel:
• En ung man drog metodiskt ut sina tänder med en tång.
• En annan man drack råttgift i förhoppning att det skulle döda alla råttor som han inbillade sig hade tagit sig in i hans kropp.
• En tredje man hallucinerade om otroligt groteska monster. Han petade ut båda ögonen för att slippa se dem.
• En 26-årig naken kvinna i Washington D.C. högg sig själv ett flertal gånger i ögat, bröstet, skrevet och buken. Därefter hotade hon polisen med kniven och blev p.g.a. detta skjuten till döds. (Washington Post, 7 mars 1988.)
PCP kan också framkalla extrema fysiska såväl som psykologiska kriser:
• Djup koma som kan vara upp till 12 timmar.
• Epileptiska anfall och kramper.
• Andningsdepression.
• Hjärtproblem.
Tecken och symptom vid påverkan av PCP (Fencyklidin).
Eventuellt hallucinationer, smärtblockering, aggressivitet, personlighetsförändringar och depressioner.
Pupillstorlek: Normal
Pupillreaktion på ljus: Normal
Nystagmus: Ja
Oförmåga att korsa ögonen: Ja
Puls: Hög
Muskelfasthet: Fast
Injektionsmärken: Nej
Cannabis
Cannabis är en drogkategori som härstammar från växten Cannabis sativa.
Av släktet Cannabis finns det en enda art, Cannabis sativa. Alla
andra namn är benämningar på underarter eller raser. Den aktiva substansen i cannabis är delta-9-tetrahydrocannabinol, förkortat THC.
Olika varianter av cannabisväxter har olika höga THC-koncentrationer.
En variant med relativt hög THC-koncentration är en typ av Cannabis sativa som saknar frön, eftersom hanplantorna skördas före blomningen. Alltså bildas inget pollen som kan befrukta honplantorna. Marijuanan från denna växt kallas för Sinsemilla (spanskt uttryck för ”utan frön”).
Det finns tre typer av cannabispreparat:
1. Marijuana består av de torkade ovanjordiska delarna av varje växt av
släktet Cannabis (med undantag av frön).
2. Hasch utgörs av bl.a. körtelhår som på olika sätt har lossats från växten varefter de har skrapats samman och formats till kakor av olika utseende.
Framställningsmetoderna varierar beroende på odlingsland.
3. Cannabisextrakt, ”hascholja”, får man genom att extrahera ut håren.
Extraktet brukar ha en grönbrun färg och likna tjära. Cannabisextrakt
brukar blandas t.ex. med tobak i en cigarett eller pipa och sedan rökas. Cannabisextrakt kan ha en mycket hög THC-halt.
Cannabis påverkar en persons förmåga eller vilja att ägna uppmärksamhet åt något. Personer som är påverkade av cannabis har svårt att fördela uppmärksamheten. När de t.ex. kör bil kan de koncentrera sig på vissa saker som att styra bilen, men helt ignorera stopptecken eller trafikljus etc.
Generellt har cannabis följande effekter:
• Hämningarna försvagas.
• Uppfattningen om tid och rum försämras.
• Förvirringstillstånd.
• Blodsprängda ögonvitor.
Effektens varaktighet
Då en person röker cannabis börjar effekterna uppträda redan efter ca 8-9 minuter. Effekten når sitt maximum inom 10-30 minuter och varar i ca 2-3 timmar. Användaren känner sig ”normal” efter ca 3-6 timmar.
Det verksamma ämnet THC lagras i fettvävnaderna och det tar därför
mycket lång tid innan det försvinner ur kroppen, ibland flera veckor eller t.o.m. månader.
Överdos
Ett intensivt missbruk av cannabis kan resultera i paranoia och psykoser.
Samma effekter kan även utlösas av ett långvarigt cannabismissbruk, vilket kan leda till allvarliga personlighetsstörningar, särskilt om missbruket sker i unga år.
Andra effekter vid långvarigt cannabismissbruk är:
• Lungskador.
• Kronisk bronkit (luftrörskatarr).
• Lägre testosteronproduktion (manlig könshormon).
• Akuta ångestattacker.
• Eventuellt fosterskador.
I Sverige är hasch den mest missbrukade cannabisprodukten, men även
marijuana förekommer på marknaden. Det mesta av haschet i Sverige kommer från Marocko.
Tecken och symptom vid påverkan av cannabis.
Blodsprängda ögon, cannabislukt från andedräkt, glömska, torrhet i
munnen eller illamående med uppkastningar, långsamma reflexer
eller koordinationssvårigheter.
Pupillstorlek: Stora, men kan vara normala
Pupillreaktion på ljus: Normal
Nystagmus: Nej
Oförmåga att korsa ögonen: Ja
Puls: Hög
Muskelfasthet: Normal
Injektionsmärken: Nej
Centralstimulerande medel ökar aktiviteten i det centrala nervsystemet.
Det är viktigt att betona att ökar inte betyder ”förbättrar”. Stimulantian gör inte att hjärnan fungerar bättre. Istället tvingar den hjärnan och resten av centrala nervsystemet att arbeta hårdare med följd att fler misstag uppstår.
De vanligaste missbrukade centralstimulerande drogerna i Sverige är
amfetamin, metamfetamin, fenmetrazin och kokain.
Kokain kommer från kokaplantan. Plantan växer i länder som Peru, Bolivia, Equador och Colombia. Kokain utvinnes genom att de krossade bladen först behandlas så att kokapastan erhålles. Kokapasta är mycket oren och innehåller förutom kokainbas flera andra alkaloider och föroreningar från kokabladen. Kokapastan renas och överföres till vattenlöslig kokainhydroklorid, det vita pulver som i dagligt tal kallas kokain. Kokainhydroklorid är vattenlöslig men kan omvandlas till ”free base” som vid rökning tas upp snabbt och ger en nästan omedelbar effekt. ”Free base” finns i olika varianter,
benämnda t.ex. ”crack” eller ”rock cocaine”.
Amfetamin är en syntetisk beredning som först producerades år 1887. De
flesta länder har kapacitet att framställa och producera amfetamin huvudsakligen för medicinskt bruk. Idag tillverkas drogen illegalt i större omfattning i Nederländerna, Polen och Storbritannien. Periodvis förekommer även illegal inhemsk svensk produktion.
Metamfetamin är en variant av amfetamin men starkare och med längre
verkanstid än vanligt amfetamin. Metamfetamin är förhållandevis lätt att framställa i illegala laboratorier. ”Ice”, ”glass” eller ”crystal” är namn på en särskild kristallform av metamfetamin. Namnen kommer från drogens utseende då den liknar is, grovt salt eller glas. ”Ice” framställes specifikt för rökning och anses vara starkare än crack och vanligt amfetamin. ”Ice” har länge tillverkats i Fjärran Östern. Missbruket är ännu av ringa omfattning i Europa.
Kat, Catha edulis, är en buske eller ett mindre träd som växer vilt över stora regioner kring Afrikas horn och i Arabien. Katplantans färska skott och blad tuggas. En vanlig dagsdos, en s.k. marduuf, omfattar ca 200-400 gram. De rusgivande substanserna i kat är katinon och katin, som båda är narkotika och har centralstimulerande verkan. Katinon är den starkare substansen och har en verkan och skadebild som i allt väsentligt överensstämmer med amfetamin.
Effekter av centralstimulerande medel
Kokain och amfetaminer framkallar eufori, en känsla av att det inte finns några problem. Andra effekter är en känsla av övermänsklig styrka och mycket bra självförtroende. Kokain har även en lokalbedövande effekt, vilket inte amfetamin har.
Missbrukare av centralstimulantia blir hyperaktiva, nervösa, extremt
pratsamma och oförmögna att stå stilla. Drogerna gör också att missbrukarens hämningar släpper och påverkar dennes förmåga att uppskatta tid och rum. Personer påverkade av centralstimulantia blir lätt förvirrade och förlorar förmågan att koncentrera sig och att tänka klart.
Effektens varaktighet
Kokain är generellt sett snabbverkande med kort varaktighet.
Röker man ”free base” går kokainet mycket snabbt upp till hjärnan.
Rökaren känner en nästan omedelbar ”kick” eller intensiv euforisk känsla.
Effekten varar ca 5-20 minuter beroende på individ och dos.
Injicerar man kokainet får man en mycket snabb effekt som kommer efter
några sekunder. Effekten är även här mycket stark och varar i ca 45-90 minuter.
Även när man sniffar kokain kommer effekten relativt snabbt (ca 30 sek), dock ej så snabbt som vid rökning och injicering. ”Kicken” är inte lika intensiv som vid rökning och injicering. Effekten sitter i ca 30-90 minuter.
Tar man kokain oralt (via munnen) dröjer det 3-5 minuter innan man
känner drogens effekt. Effekten är inte lika intensiv som vid de andra intagningssätten och därför är detta den minst vanliga metoden för att tillföra kroppen kokain. Dock kan effekten sitta i 15-30 minuter längre än med de andra intagningssätten.
Amfetamin intas genom sväljning, injektion, sniffning eller blandat med vätska. Verkanstiden vid injektion är ca 2-3 timmar.
Amfetamin och kokain har betydande likheter när det gäller rusverkan
men även viktiga skillnader. Även en missbrukare med lång erfarenhet kan ha svårigheter att skilja dem åt. De viktigaste skillnaderna är:
• Amfetamin används bl.a. mot narkolepsi och vissa lätta hjärnskador hos barn. Kokain har ett medicinskt användningsområde som lokalbedövningsmedel.
• Amfetaminet har längre verkanstid.
• Kokain medför större risk för dödliga överdoser.
• Kokain medför större risker för ett okontrollerat drogintag som leder till döden.
• Vid missbruk av amfetamin är det möjligt att dricka större mängder alkohol än normalt. Amfetamin neutraliserar vissa av alkoholens förslöande effekter och förstärker dess hämningslösande effekt. Genom att samtidigt nyttja både amfetamin och alkohol ökar man risken för en abnorm berusningseffekt.
Detta kan även leda till akut alkoholförgiftning.
Metamfetamin är också en snabbverkande drog och dess effekter liknar
kokainets. Dock har metamfetaminet en längre verkanstid. Vid injektion
kommer effekterna efter några sekunder. Missbrukaren känner en intensiv ”kick” som varar i ca 5-30 sekunder. Därefter är han ”påtänd” i ca 4-8 timmar.
Sniffar eller sväljer man metamfetamin kommer effekten senare och
”kicken” är mindre intensiv.
När man röker ”ice” kommer ”kicken” mycket snabbt och intensivt, på
ungefär samma sätt som vid rökning av crack. ”Ice” rökaren är påverkad i några timmar.
Överdos
En person som överdoserar centralstimulantia kan gripas av panik istället
för att uppleva eufori. Personen kan bli väldigt förvirrad och plötsligt
aggressiv. Han eller hon kan få kramper, svimma och sedan hamna i koma.
Hjärtverksamheten ökar, ibland dramatiskt och kan framkalla oregelbunden
hjärtverksamhet. Detta kan leda till hjärtstillestånd. Man kan också dö av
plötslig andningsförlamning.
Tecken och symptom vid påverkan av
centralstimulantia.
Rastlöst uppträdande, osammanhängande tal, försämrad koordination
och paranoia.
Pupillstorlek: Stora
Pupillreaktion på ljus: Långsam
Nystagmus: Nej
Oförmåga att korsa ögonen: Nej
Puls: Hög
Muskelfasthet: Fast
Injektionsmärken: Finns ofta
Hallucinogener är droger som framkallar hallucinationer. Effekterna kan under den akuta fasen vara svåra att skilja från psykoser. Alla hallucinogener är beroendeframkallande. Toleransutveckling kan förekomma.
Hallucinogena droger framkallar oftast s.k. pseudo-hallucinationer. Med detta menas att brukaren vet om att det han ser, hör, känner m.m. inte är äkta, utan något som drogen producerat. Smeknamn för dessa droger bland missbrukare är ”hallisar”.
Hallucinogener delas in i två huvudgrupper:
• Naturliga (från plantor, svampar etc.) samt
• Syntetiska (framställda i laboratorier).
Viktiga naturliga hallucinogener är:
• Meskalin (från kaktusarter), och
• Psilocybin (från vissa svampar av släktena Conocybe, Psilocybe, m.fl.).
Viktiga syntetiska hallucinogener är:
• LSD (lysergsyredietylamid),
• MDMA (metylendioxymetylamfetamin)* samt
• MDA (metylendioxyamfetamin)*.
Intagningssätt
Hallucinogener bereds vanligtvis i form av tabletter, svamp- eller växtbitar.
LSD förekommer i form av läskpapperssnittar, ofta med påtryck som små
seriefigurer. Hallucinogener kan också blandas i dryck. Nedsväljning är det vanligaste intagningssättet.
Naturliga hallucinogener har varit kända sedan urminnes tider. Indianer i södra och centrala Amerika har använt sådana droger vid religiösa ceremonier i tusentals år.
Peyotl-kaktusen förekommer i vissa delar av Mexiko och i de sydvästra
delarna av USA. De knappliknande utskotten som finns på kaktusen plockas och torkas. Dessa innehåller den hallucinogena substansen meskalin.
Illegal framställning av syntetiska hallucinogener började på 1960-talet och har sedan dess blivit en underjordisk storindustri. Idag framställs betydande mängder syntetiska hallucinogener i USA, Spanien, England och Holland. Processen är så pass okomplicerad att vi kan befara illegal framställning även i vårt land.
Effektens varaktighet Effekterna av hallucinogener kommer vid nedsväljning efter ca 5-15 minuter och ruset varar 4-12 timmar. Under den första fasen brukar missbrukaren sjunka in i sig själv. Effekterna är starka och intensiva. Missbrukaren kan erfara något som liknar en religiös uppenbarelse. I förhållande till de rusupplevelser han erfar, verkar omvärlden grå, trist och likgiltig och kanske dramatiskt förändrad. Färger och former förändras under ruset.
Känslorna kan snabbt växla från ångest och panik till allvarlig depression eller till upphetsad hänryckning.
Missbruket framkallar ofta koncentrationssvårigheter och omvärlden förvrids ofta så att små ting uppförstoras och stora förminskas.
Uppfattningsförmågan kan också förändras så att missbrukaren tror sig
vara förföljd och känner sig hotad av omgivningen. Detta kan leda till svår förföljelsemani, s.k. paranoia. I vissa fall uppstår starka skuldkänslor som kan följas av självmordstankar. När ruset försvinner blir missbrukaren ofta deprimerad.
Kvaliteten, arten och intensiteten i dessa upplevelser varierar med så vitt skilda faktorer som individens personlighet och förväntningar vid intag av drogen, dosens storlek samt atmosfären och omgivningen när drogen intas.
En viss tolerans kan utvecklas även för hallucinogener, särskilt för LSD.
Den första upplevelsen av en hallucinogen drog är vanligtvis den intensivaste.
Samma grad av intensitet kan uppnås om man gradvis ökar dosen.
Överdos
Det är mycket ovanligt att den hallucinogena drogen är direkt livshotande.
Däremot leder överdosering av drogen ibland indirekt till döden, som t.ex. när en LSD missbrukare försöker stoppa ett tåg med bara händerna. Den extrema panik som kan upplevas vid en s.k. ”snedtripp”, kan leda till självmord eller död genom olycka när missbrukaren försöker fly från sin hallucination.
Den mest överhängande faran vid överdosering är en intensiv ”snedtripp” som kan leda till en allvarlig eller ibland permanent psykos.
Tecken och symptom vid påverkan av hallucinogener.
Hallucinationer, förvanskad verklighetsbild, fixerad blick och minnesluckor.
Pupillstorlek: Stora
Pupillens reaktion på ljus: Normal, undantag är amfetami-
ner med hallucinogen effekt t.ex.
MDMA som saktar ner pupillens
reaktion
Nystagmus: Nej
Oförmåga att korsa ögonen: Nej
Puls: Hög
Muskelfasthet: Fast
Injektionsmärken: Finns oftast ej
Naturliga och syntetiska opiater är samlingsnamnet på en kategori av
droger som ger särskilda tecken och symptom på kroppen.
Opiaterna framställs av opiumvallmo (Papaver somniferum), en ettårig
växt som kan bli ca 70-100 cm hög. De största odlingsländerna av opiumvallmo återfinns i den ”gyllene halvmånen” som består av länderna Iran, Afganistan och Pakistan och i den ”gyllene triangeln” som består av länderna Thailand, Laos och Myanmar (Burma).
De helt naturliga opiaterna är t.ex. opium (som är den torkade växtsaften), morfin och kodein. Heroin är en halvsyntetisk opiat. Det finns även helsyntetiska opiater som tillverkas i laboratorium. Exempel på sådana är metadon, petidin och fentanyler.
Alla naturliga och syntetiska opiater har tre karaktäristiska drag:
• De är smärtlindrande.
• De ger abstinensbesvär när tillförseln upphör efter en tids bruk.
• De olika typerna av naturliga och syntetiska opiater kan ersätta varandra
så att abstinensbsvären lindras eller inte alls inträder.
Effekter av naturliga och syntetiska opiater
Styrkan av de effekter som en opiatmissbrukare upplever och uppvisar
beror på den tolerans han eller hon har utvecklat. När en opiatmissbrukare utvecklat tolerans för en viss drog kommer effekterna att minska om han eller hon intar samma dos som tidigare. Det innebär att om missbrukaren ska uppnå samma effekter som tidigare så krävs ett ständigt ökat intag av drogen i takt med toleransutvecklingen.
Toleransutveckling vid missbruk av naturliga och syntetiska opiater sker relativt snabbt. En opiatmissbrukare som har en utvecklad tolerans och som har intagit sin normala dos kanske endast uppvisar små eller inga tecken alls på fysisk eller mental påverkan.
Generellt förekommer följande effekter vid opiatpåverkan:
• Långsamma reflexer.
• Låg, släpig röst.
• Tröga, långsamma rörelser.
• Långsam andning.
• Eventuellt kräkningar.
Effektens varaktighet
Opiatmissbrukare upplever vanligen vissa psykologiska effekter omedelbart efter intag, t.ex. en känsla av välbefinnande eller eufori, lindring av abstinensbesvär eller smärta m.m. Fysiska effekter brukar inträda efter ca 5-30 minuter. Men kom ihåg att vissa fysiska effekter kanske inte märks när en missbrukare som har utvecklat en tolerans har tagit en ”normal” dos.
Nya opiatmissbrukare och de som tagit en större dos än normalt uppvisar följande fysiska tecken:
• ”Nickar till”.
• Dålig motorik.
• Hämmade reflexer.
• Långsam andning.
• ”Hängiga” ögonlock.
De fysiska effekterna brukar uppträda under ca 3-6 timmar hos nya missbrukare.
När de fysiska effekterna börjar avta kommer abstinensbesvären. Dessa
kan bli mycket svåra om inte missbrukaren intar ännu en dos. Abstinensbesvären börjar normalt sett att inträda ca 4-6 timmar efter den sista dosen.
Missbrukaren upplever då rysningar, värk i muskler och leder, illamående och sömnlöshet. Besvären når sin kulmen ca 2-3 dagar efter senaste intaget.
Överdos
Naturliga och syntetiska opiater hämmar andningen. Missbrukarens andning blir långsam och ytlig och han eller hon kan avlida av andningsförlamning.
Huden blir fuktig, klibbig och kall. Missbrukaren kan uppleva
krampryckningar, falla i koma, läpparna blir blå, kroppen blir blåaktig eller blek och missbrukarens pupiller blir extremt små. Det finns en överhängande fara för en överdos vid opiatintag då missbrukaren sällan vet styrkan på drogen som han eller hon intar.
I Stockholm är heroinhalten hos gatuherion ca 10-20%. Resten är socker
eller annat ämne som man blandat i för att dryga ut herionet.
Tecken och symptom vid påverkan av naturliga eller syntetiska opiater.
En person som är påverkad av en opiat kan ha hängiga ögonlock, kan
verka mycket sömnig, samt ha låg släpig röst och långsamma rörelser.
Han eller hon kliar sig ofta i ansiktet och på halsen.
Pupillstorlek: Små
Pupillreaktion på ljus: Liten reaktion eller ingen alls
Nystagmus: Nej
Oförmåga att korsa ögonen: Nej
Puls: Låg
Muskelfasthet: Slapp
Injektionsmärken: Finns ofta
Intagningssätt
Man kan inta narkotika på många olika sätt, beroende på drogens konsistens
eller kanske på hur snabbt man vill bli påverkad. Vi kommer att
beskriva några av de vanligaste sätten på vilka narkotika kan intas i kroppen
och föras ut i blodbanorna. Om tillräckliga doser når hjärnan framkallas
ett rus.
1. Oralt - dosen tas upp av kroppen via magsäcken och tarmarna. Vid
oralt intag tar det ganska lång tid innan drogen når hjärnan och personen
i fråga blir inte så intensivt påverkad.
2. Absorbtion - ger en mer intensiv påverkan. Ställen där man kan inta
narkotika genom absorbtion är;
a slemhinnor i ögon och näsa ( ”snorta” är ett uttryck för intag genom
näsan),
b mun och tandkött och
c kroppshåligheter (vagina, rectum).
3. Injicering - ger en mer intensiv påverkan eftersom drogen går direkt ut i blodbanan. Injicering kan göras;
a intravenöst - direkt i blodbanan; intensiv påverkan,
b intramuskulärt - snabbt inträde i blodbanan; något mindre intensiv
påverkan eller
c subkutant - injicering strax under huden; ganska snabbt intrång i
blodbanan; mindre intensiv påverkan.
4. Inandning och rökning - dosen inandas och går via lungorna ut i blodbanan och vidare till hjärnan. Detta är en mer direkt väg till hjärnan än injicering. Inandning och rökning är det snabbaste sättet att bli påverkad av en drog och ger den mest intensiva effekten. Exempel på inandning och rökning är;
a inandning av ångor (thinner, lim, färg),
b bränna material (hasch, marijuana) och
c förångning (”free base”, rökheroin).
Nystagmus
Nystagmus är ofrivilliga ryckningar i ögonen. Man delar upp nystagmustestet i två deltester, horisontell nystagmus och vertikal nystagmus.
Nystagmustest är en utmärkt metod för kontroll av alkoholpåverkan men
fungerar även på andra droger inom kategorin centraldepressiva medel,
PCP och de flesta inom kategorin inhalerade medel.
När ögongloben rör sig kan man se distinkta ryckningar. Dessa framkallas av att ovan nämnda droger förstärker ryckningarna så att de kan ses med blotta ögat.
Horisontell nystagmus kan framställas genom två olika tester på varje öga.
Test 1. Ögonglobens följsamhet. Rör den sig smidigt och utan ryckningar?
Håll upp ett mindre objekt (penna, pennlampa eller liknande) vertikalt ca 25-30 cm framför den misstänktes ansikte. Säg åt den misstänkte att hålla huvudet stilla och endast följa objektet med ögonen. Börja med att röra objektet sakta åt höger (från dig sett), för att först testa den misstänktes vänstra öga. För därefter objektet tillbaka mot mitten med samma fart. Gör sedan om samma procedur men nu på den vänstra sidan. Upprepa rörelsen
för din egen skull, så blir det lättare att uppfatta eventuella ryckningar.
Medan ögongloben rör sig ska du undersöka den noggrant för att upptäcka bristande följsamhet. Om en person inte är påverkad av ett centraldepressivt medel, ett inhalerat medel eller PCP så bör ögongloben röra sig smidigt i sin position. Det fungerar ungefär på samma sätt som när en vindrutetorkare glider över en vindruta då det regnar stadigt. Men då en person är påverkad av en drog som tillhör någon av de tre ovan nämnda kategorierna kan ögonrörelsen jämföras med rörelsen hos en vindrutetorkare som torkar en torr vindruta, dvs. ögat småhoppar sig fram.
Test 2. Rycker ögongloben distinkt då ögat hålles i maximal vinkel?
Håll objektet ca 25-30 cm framför den misstänktes ansikte och börja att föra det åt höger. För objektet så långt åt höger som möjligt så att den misstänkte kan se det. Håll objektet där i ca fyra sekunder. En person som är påverkad av ett centraldepressivt medel, ett inhalerande medel eller PCP brukar uppvisa distinkta ryckningar i ögonen när ögat hålles i maximal vinkel.
En liten och knappt synlig ryckning innebär inte distinkta ”ryckningar”.
När du kontrollerat den misstänktes vänstra öga gör samma sak med det
högra ögat.
Vertikal nystagmus är liksom horisontell nystagmus ryckningar i ögonen
men uppstår då ögonen tittar uppåt. Ryckningarna består då av en ”upp och ned rörelse”.
Vertikal nystagmus är förknippad med samma droger som horisontell
nystagmus dvs. centraldepressiva medel, inhalerade medel och PCP. Vertikal nystagmus brukar inträda först vid högre koncentrationer av ovan nämnda droger. Med andra ord är det inte ovanligt att en person som uppvisar horisontell nystagmus inte uppvisar vertikal nystagmus.
Test 3. Börja med att hålla objektet horisontellt ca 25-30 cm framför den misstänktes ansikte. Instruera den misstänkte att hålla huvudet stilla och att fokusera blicken på mitten av objektet.
För sedan objektet uppåt tills den misstänktes ögon är höjda till maximum.
Håll kvar objektet i ca fyra sekunder och sänk det sedan till utgångspunkten.
Upprepa rörelsen ännu en gång. Observera ögonen för att eventuellt
finna ”upp och ner ryckningar” då den misstänkte tittar på objektet.
Oförmåga att korsa ögonen
Detta innebär att den misstänkte inte kan korsa ögonen in mot näsan.
När vi kontrollerar detta så placerar vi ett mindre objekt ca 25 cm från den misstänktes näsa på samma sätt som vid kontroll av nystagmus. Informera den misstänkte om att du kommer att föra objektet i en cirkel för att sedan föra det in mot näsryggen. Berätta att du kommer att nudda näsan med objektet. Förvissa dig om att personen vet om detta i förväg så att han eller hon inte blir rädd under testet och rycker undan huvudet.
Instruera den misstänkte att hålla huvudet stilla samt följa objektet
endast med ögonen och ej med huvudet. Börja med att röra objektet i cirklar framför den misstänktes ansikte och observera om hans ögon följer objektet. För sedan in objektet långsamt mot personens näsrygg och håll kvar det där i en sekund. Ta sedan bort det medan du observerar den misstänktes ögon. Om ögonen kan korsa varandra, dvs. om båda ögonen går in mot näsan och stannar där, är personen inte oförmögen att korsa ögonen.
Om ett av ögonen däremot glider undan ifrån näsan istället för att titta inåt är personen oförmögen att korsa ögonen.
Vi kan se denna oförmåga hos personer som är påverkade av droger som
även framkallar nystagmus, dvs. centraldepressiva medel, inhalerade medel och PCP. Cannabis framkallar också oförmåga att korsa ögonen trots att det inte framkallar nystagmus.
Man skall vara medveten om att vissa människor har svårt att korsa ögonen även när de är helt drogfria.
Att uppskatta pupillstorlek
Våra pupiller anpassar sig ständigt i storlek till de olika ljusförhållanden som råder. När vi är i en mörk miljö vidgar sig pupillen för att den ska kunna ta in så mycket ljus som möjligt. När mycket ljus når ögat drar pupillen ihop sig för att hindra att det kommer in för mycket ljus i ögat.
Denna process bestående av vidgning och ihopdragning av pupillerna sker oftast inom vissa gränser. För de flesta människor, även för dem som utsätts för mycket ljus, drar pupillerna inte ihop sig mer än till ca 3,0 mm och i mörker vidgas de oftast inte mer än till ca 6,5 mm.
Många droger påverkar pupillen på så sätt att den kommer att vidgas
eller att dra ihop sig till en storlek som ligger utanför den ”normala” gränsen 3,0 - 6,5 mm. Centralstimulerande medel och hallucinogener t.ex., vidgar oftast pupillen. Cannabis framkallar också en viss vidgning och det gör även vissa inhalerade ämnen. Opiater och syntetiska opiater drar ihop pupillen. PCP liksom de flesta centraldepressiva medel påverkar inte pupillstorleken.
Vi använder oss av ett instrument kallat pupillometer för att uppskatta pupillens storlek. Pupillometern har en serie av svarta cirklar med diametrar mellan 1,0 mm och 9,0 mm med en ökning av 0,5 mm per cirkel. Man håller upp pupillometern vid sidan om den misstänktes öga och rör pupillometern upp och ner tills man hittar den cirkel som motsvarar storleken på ögats pupill.
Pupillens reaktion på ljus
Vi tittar även på pupillens reaktion på ljus. Hos en nykter person reagerar pupillen tämligen omedelbart på ljus genom att dra ihop sig. Vi kan vänta oss att se en reaktion inom en sekund efter det att pennlampan riktats direkt in mot ögat.
Ingen drogkategori får ögat att reagera snabbare än normalt på ljus.
Däremot finns det droger som får pupillen att reagera långsammare.
Centraldepressiva medel och centralstimulerande medel är två kategorier som gör att pupillen reagerar långsammare. Det kan verka konstigt att centralstimulantia påverkar pupillen på detta sätt, då vi ofta förknippar denna kategori med ökad kroppsaktivitet.
Hos en person som är påverkad av opiater kan man se en liten eller ingen reaktion alls på pupillen. Detta kan bero på att pupillen är så pass ihopdragen att ytterligare reaktion inte kan observeras med blotta ögat.
Hallucinogener, PCP och cannabis påverkar vanligtvis inte pupillens
reaktion på ljus. En del inhalerade medel får pupillen att reagera långsammare på ljus medan andra inte påverkar pupillens reaktion på ljus. |
|
|
|
|
|
